Majken är Zelandonis Just Say Lady

Majken blir två år i augusti och hon är uppvuxen och bundsförvant med min människoson Sixten som är tre år.

Hon håller ständigt ett vakande öga på honom, sover under hans säng på nätterna, sitter på samma köksstol som han när vi samlas runt köksbordet. Hon ligger bredvid honom i soffan när han tittar på barnprogram på tv. Sixten uppfattar nog Majken som sin storasyster, när han ska åka till dagis ropar han alltid vid ytterdörren; ”Hej då tjejerna! Kommer snart!” (vi har två tibbar till) Om Sixten inte kan se alla tre när han ropar hej då frågar han alltid; var är Majken? Var är Zonya? eller Var är Julia? Jag måste då visa honom den hunden han inte ser annars kan han inte åka, han måste få säga hej då ordentligt till sina systrar innan han far.

Det finns många berättelser om Sixten och hans tre tibetanska systrar, men jag ska nu berätta om tre episoder när Majken visat sitt otroligt vakande öga över denna lilla människograbb, hon står alltid på hans sida.

Det var en vanlig eftermiddag när jag märkte på Sixten att han var lite hängig, jag kände att han hade feber och han började bli slö. Vi tog det lite lugnt men efter en stund lade han sig mitt på vardagsrumsgolvet. Jag ville lägga honom i soffan, men nej, det ville han inte, så jag lät honom vara en stund. Det såg så eländigt ut där han låg utan kudde mitt på golvet, men det kanske var svalt och skönt… Jag hämtade en kudde åt honom och frågade igen om jag inte skulle hjälpa honom till soffan eller sängen, men nej, han skulle ligga på golvet. Han höll på att somna så jag tänkte att jag får vänta tills han somnat så bär jag in honom till sängen. När jag trodde att han somnat böjde jag mig ner för att lyfta upp honom, men den lille mannen hade inte somnat. Han gallskrek när jag försökte lyfta honom, så jag lade ner honom igen. MEN, blixtsnabbt, i samma sekund jag försökte lyfta honom och han skrek stod Majken vid hans sida! Hon stod precis bredvid honom och bara stirrade på mig. Hon sade inget, hon gjorde inget, men hon stod där och stirrade på mig. Där fick jag sitta på golvet och förklara för en tibbe att jag faktiskt inte skadat hennes lillebror, att jag bara ville hjälpa honom. Den blicken jag fick av henne glömmer jag aldrig! Hennes brorsa rör man inte!

En annan eftermiddag, det var regnigt ute och vi hade precis ätit middag. Min sambo, jag och Sixten gick och lade oss i sängen för att vila en stund. Men Sixten var inte precis trött efter maten, han sprattlade runt som en galning. Det gjorde inget tyckte vi, vi skulle bara vila en stund men när han flera gånger sprang över våra huvuden och dessutom missade kuddarna så att man fick en treåring i skallen, sade vi åt honom att sluta. Han började gråta och sprang ut ur sovrummet – vem kommer in och ställer sig och glor på oss då? Jo, Majken naturligtvis. Man får liksom inte säga till hennes lillebror om han gör något fel, hon kommer alltid och ställer sig och blänger på oss som om vi vore hemska barntorterare…

Några veckor efter att vi fått hem Wang-Wang valpen Julia så lekte Sixten och Julia jaga-leken runt vardagsrumsbordet. Eftersom Julia är valp stod jag och tittade på dem medan de sprang. Detta för att kunna ingripa om det där valpiga skulle ta överhanden och Julia skulle börja nafsa i byxbaken på Sixten. Inget hände utan de sprang runt, runt och skrattade som tokar. Om Julia skulle börja nafsa så stod jag beredd med en leksak som de istället kunde få att leka med. När jag vrider lite på huvudet får jag se att Majken står också precis som jag och studerar deras lek. Hon rör sig inte, står bara där, blickstill och tyst med sitt vakande öga. De springer en god stund när jag till slut ser hur Julia inte kan låta bli att försöka grabba tag i Sixtens byxbak med sina små tänder. MEN, jag hinner inte fram för att avleda leken för in for Majken som en blixt och dängde ner Julia i golvet och sa till henne i en arg ton; att så där gör man inte med Sixten!
Jag blev alldeles paff! Jösses vilken dam…
Jag har aldrig någonsin hört talas om en hund som står och studerar lek mellan barn och hund och ingriper omedelbart när hon tycker att leken gått för långt. Men en sak är säker, man ska passa sig jäkligt noga för att mucka med lille Sixten om Majken är i närheten!

Viktoria 2008